
Min artikelserie "Våga vägra dopning" har fått ett väldigt stort genomslag på internet vilket jag tycker är superroligt. Syftet med artikelserien har alltid varit att försöka få folk att inte börja dopa sig och att istället träna rent.
Tyvärr verkar många uppfattat artikelserien som ett försök från mina sida att döma allt användande av dopning whatsoever vilket absolut inte varit min avsikt. Jag personligen använder inte steroider och tar aktivt avstånd från det men det är INTE samma sak som att jag ser ned på alla som dopar sig eller inte blir imponerad av deras resultat. Absolut inte.
Är man som jag i fitness/kroppsbyggarbranchen vet man vilket enormt slit alla lägger ned på sin kropp och sin träning oavsett om de gör de rent eller om de dopar sig. Det krävs en enorm disciplin att besöka gymmet 3-6dgr i veckan, väga sin mat, i viss mån avstå från alkohol, sötsaker och andra frestelser och helt hänge sig för träningen. I mina ögon är alla som gör detta jävligt grymma!
Eftersom det inte testas för dopning i fitness/kroppsbyggning går det inte att säga vilka som dopar sig eller vilka som tävlar rent. Det blir därmed enligt mig inte lika intressant vem som vinner en tävling eller vem som kommer sist. Alla som ställer sig på scenen har alla gjort grymma prestationer men mest rättvist hade det varit om det funnits två olika klasser. En klass där man får dopa sig och en klass där man måste träna rent. Jag personligen skulle följa dessa två olika klasser med precis lika stort intresse. Den ena klassen för att se vad en människa kan uppnå helt rent och den andra klassen vad en människa kan uppnå när den får hjälp utifrån.
Jag personligen valde att tävla rent och jag skyller absolut inte mitt, enligt många "misslyckande" på att jag inte dopade mig. Jag säger heller inte att precis alla i min klass var dopade för det kan jag varken bevisa eller är intresserad av att bevisa. De var alla i bättre form än vad jag va så det finns inget mycket att diskutera. Domarna gjorde en korrekt bedömning av vad jag och alla andra på scen presenterade för dem. Det var min debuttävling som jag genomförde och jag, min coach, mina sponsorer och vänner var alla överens om att jag gjorde så gott jag kunde och mer än detta kan man ej begära.
Det enda och den enda jag kan skylla på är mig jag själv. Nu tycker iofs jag och jag vet att väldigt många andra tyckte min resa från 117kg - 85kg var riktigt grym och att slutresultatet jag ställde på scen den 7december 2008 var alldeles fantastiskt.
Om jag inför nästa tävling inte behöver gå från smällfet till superhård på 6månader utan kan gå från medelhård till superhård på 3månader kanske jag kan behålla lite mer muskelmassa och därmed komma in i ännu bättre form?


Anabola androgena steroider är inget magiskt som det tyvärr framställs som i media. Enkelt förklarat gör dessa preparat bara så att användaren återhämtar sin kropp snabbare och därmed kan träna ännu hårdare och inget preparat (som jag känner till) kommer bygga muskler åt användaren. Om det var så att anabola androgena steroider var så enormt effektivt skulle ju halva gymsverige se ut som Arnold, inte sant? Vi vet ju dock alla att så inte är fallet. Det är i själva verkat ytterst få som ser ut som Arnold och detta beror självklart inte pågrund av att det är brist på dopningpreparat i sverige/världen utan på gener och en vilja att bli bäst. Det går inte att tro att man kommer få en kropp som Arnold bara för att man löser ett gymkort och börjar knapra ryssfemmor som tyvärr alldeles för många verkar tro.
Självklart kommer resultaten vara av en helt annan dimension för den dopade av två personer som både sköter sin kost, träning och återhämtning exakt lika bra och har samma genetiska förutsättninar. Som ren kan du aldrig få de resultat du skulle få om du om du dopade dig, aldrig (förutsatt att du tränade, åt och sov likadant såklart och dessutom att du och din kropp hade förmågan att utnyttja preparats effekt fullt ut).
Det går heller aldrig att bli "Mr. Olympia stor" utan dopning oavsett vilka gener du har eller hur väl du än sköter din träning men sköter du din träning till 100% kommer du kunna bli riktigt, riktigt jävla stor men de kommer ta lång, lång tid.
Hormondopningen bara ökar och ökar. Folk som börjar blir bara yngre och yngre. Senast hörde jag om en 15åring här i sthlm som sålde ryssfemmor till sina gymnasiepolare. Jag menar hur smart är det att börja dopa sig innan man ens hunnit börja träna?
I 15års åldern har ju redan en kille så extremt mycket egen produktion att han får biverkningar av det (acne med mera). Varför då förstöra detta med att inta konstgjorda hormoner? Jag menar har man tränat stenhårt 5-10år och känner att man inte kommer längre på naturlig väg då finns det ju iallafall en tanke bakom varför man börjar dopa sig men att som tonåring börja dopa sig är bara fel, fel fel.
Om vi går tillbaka till ursprungsfrågan och huruvida jag dömer alla som dopar sig inom denna branch så gör jag inte det.
De som känner mig vet att jag inte är en dömande person.
De som är vänner med mig och väljer att dopa sig vet att de har min fulla respekt.
De som skadat sig från sin gymträning och kommer till mig för behandling vet att jag ger dem samma proffesionella vård och bemötande som jag ger alla andra och att jag har tystnadsplikt.
De som känner mig vet att jag avgudar Ronnie Coleman, Jay Cutler, Arnold och alla andra svenska amatörbyggare/proffsbyggare/fitnesstävlande (rena som dopade), varav jag är vänner med flertalet av dem på bland annat Facebook. I mina ögon har de gjort ett val. Ett val att göra något och göra det helhjärtat och i mina ögon är det något som förtjänar respekt.
Jag har med andra ord inga som helst problem med folk som är dopade. Jag dömer inte dessa. Jag tar inte avstånd från dessa. Jag ser inte ned på dessa. De är i mina ögon lika mycket värda som alla andra och deras val de gjort respekterar jag.
Det enda jag däremot gör är att rekommendera folk att träna rent. Jag försöker med min egen träning och vad jag själv åstakommit visa att det går att bygga muskler och tävla helt rent. Om folk väljer att följa min väg eller väljer att dopa sig kan jag inte påverka utan det är deras val och jag respekterar det.
Jag har själv blivit anklagad för dopning massvis med gånger och det är något jag tycker är väldigt trist. Dels för att jag själv vet att jag aldrig rört något olagligt preparat men dels för att folk så lätt dömer en för att man har lite muskler och automatiskt tror att man knaprat ryssfemmor.
Sköter man sin dopning korrekt, använder rätt preparat och inte överdoserar kommer bieffekterna vara minimala oavsett vad dagens antidopningmotståndare säger (jämför med delar ur den uppförstorade marijuana debatten).
Det kommer dock alltid vara farligt och skadligt för kroppen. Hur farligt och för vem går inte att svara på då alla svarar olika på olika preparat. Är man beredd att ta det steget kommer varken jag eller någon annan att kunna hindra en men lyd mitt råd; börja inte dopa er innan ni ens satt ert fot i ett gym och väljer ni att nångång i livet att börja dopa er så gå på regelbundna hälsokontroller för att hela tiden ha koll på vad preparaten gör med er hälsa.
| Permalink |

















































